svårtuggad avtalsrätt.

Avtalsrätt idag. Jag lärde mig att kunden alltid har rätt, sen vet jag inte så mycket mer, förutom att lagtext är oförståelig, lagen är invecklad, och att det nog är bäst att helt enkelt sköta sig. Vår lärare, låt oss kalla honom Mr Binns, gör säkert sitt bästa, men ämnet är lite svårtuggat.

någon förföljer mej med en slägga.

När jag gick i lågstadiet renoverades skolan. När jag gick i högstadiet renoverades skolan. När jag studerade vid yliopisto renoverades visserligen inte skolan, men ifjol när jag satt hemma och skrev gradun renoverades rören i mitt hus. Eftersom jag nu studerar igen känns det inte mer än rätt att byggnaden där vi håller till är en byggarbetsplats, där speciellt alla rum väggivägg och strax ovanför och strax under oss absolut ska rivas med en slägga precis just när vi ska lära oss viktiga saker. 

Men lite irriterande, kanske.

hitRECord - där kreativiteten får styra.

Våra lektioner med The Man Previously Known As Ilkka brukar oftast vara rätt intressanta och innehålla en hel del tankeväckande aspekter, så även idag. Till skillnad från Finlands ekonomiska historia kändes dagens historielektion relevant och det är fascinerande hur synen på marknadsföring har utvecklats genom tiderna, samtidigt som olika företag och branscher har tvingats anpassa sig.

Simon nämnde musikbranschen som ett exempel på en sådan bransch som verkligen har förändrats oerhört på bara några tiotals år. Det gick mig att tänka på produktionsbolaget hitRECord, som är ett gott exempel på vad musik, skrivande, fotografi etc. kan vara när kreativiteten, inte nån fetlagd kostymklädd herreman som bara är intresserad av pengar, får styra. hitRECord bygger på öppenhet och samarbete; vem som helst kan gå med och ladda upp egna kreationer, använda grejer som andra användare har lagt upp, och remixa dem till något helt nytt. Drivkraften ligger i skapandet och samarbetet, och när något används för kommersiella ändamål delas inkomsterna mellan de personer som deltagit i kollaborationen. Det här är förstås också intressant ur en marknadsföringsynvinkel, då alla medverkande fungerar både inom produktion och marknadsföring på ett mycket mera konkret sätt än vid de flesta företag. Förstås är skillnaden också den att den ekonomiska aspekten är något av en bieffekt, men som vi lärt oss idag är det så det fungerar i USA: idén kommer först, sen pengarna.

I den här videon berättar Joseph Gordon-Levitt, mannen bakom idén som blev en webbsida som blev en community som blev ett produktionsbolag, ävenledes rätt känd skådespelare från exempelvis Inception, mer om hur det hela fungerar:

lotta på bråkmakargatan röker opium.

Våra Excel-äventyr fortsatte på fredagen. Jag lärde mig rätt mycket nytt, men borde också få lära mig hur jag ska bära mig åt för att komma ihåg allt det där nya jag har lärt mig tills jag behöver det. Visst, jag vet hur man ska få en cell att hållas tom när den inte behövs nu, men kommer jag ihåg det om några månader? Vi diskuterade lite nånting ditåt på kafferasten. Det vore praktiskt om man kunde ha nånslags backuphårdskiva till hjärnan, dit man kunde stuva undan sådant man inte behöver för tillfället, men lätt komma åt det när tiden är inne. Där, mina vänner, har ni en produktidé; sätt igång och utveckla! You're welcome.

Till fakturamallen vi byggde upp skulle man använda ett kundregister och produktregister (vi fick sen en förlaga också, men då hade jag redan gjort det). Jag byggde upp mitt med litterära figurer och vilka produkter de nu kunde tänkas behöva; ett guldäpple till Bo Vilhelm Olsson, garnnystan till Miss Jane Marple och så vidare. När jag sen skulle förevisa att mina formler funkade åt läraren, tryckte jag fram några produkter och en kund på måfå och skulle tydligen sälja opium och cigaretter åt Lotta Nyman på Bråkmakargatan. Astrid Lindgren vände sig i sin grav.

bara roligt på skönhetssalongen.

Det är lite lustig kurs dethär. Vissa grejer ska gås igenom oändligt grundligt, medan vi bara förväntas kunna andra saker från förr. På förmiddagen skulle vi plötsligt behärska Photoshop för att kunna lära oss att lägga in en bild på vår blogg. Det senare kunde jag redan från förr, med det tidigare är det lite si och så.

På eftermiddagen har vi mest bara lekt. Katja och jag skapade en facebooksida för vårt fiktiva företag Skönhetssalongen, och satt och fnittrade åt diverse före och efter-bilder från våra oerhört lyckade makeovers. Om jag vore en kund, skulle jag hemskt gärna komma till oss.

varning för känsliga läsare: texten innehåller hänvisningar till vandalism.

Igår fortsatte vi Excella oss... när vi nu fick tillgång till datorer, vill säga. De ökända persiennerna skulle äntligen göra entré i datasalen, så vi fick spendera förmiddagen i exil, i ett rum med begränsat antal datorer, med ett ännu mer begränsat antal fungerande nätuttag. Men, no worries, vi flyttade lite bord och vandaliserade lite*, så blev det nog bra. 

Vi började sen på med att bygga upp en fakturamall. Datorn som jag jobbar på hade en dålig dag och ville inte alls samarbeta, den hittade på alla möjliga konsttrick som att automatiskt ändra saker jag ställt in och allmänt apa sig. Men "I shall conquer this, I shall"!

* oavsett vad Miguel försöker sprida ut för lögner, så var det inte jag. Jag lovar, mamma!

en nöjd kund i handen är bättre än tio missnöjda kunder i skogen.

Igår träffade vi så slutligen the elusive Ilkka. Med honom diskuterade vi bland annat om korv och öl och varför rörmokare aldrig kommer när de säger att de ska komma. Andra ämnen som kom upp var vad marknadsföring är, hur det utvecklats genom historien, och hur en missnöjd kund är mycket bättre på att sprida budskapet än en nöjd kund. 

På det temat kunde jag berätta om den där affären i stan dit jag aldrig går igen frivilligt, men kanske jag låter var och en ha sin uppfattning. Det kan ju hända att de inte behandlar alla sina kunder dåligt, de kanske bara inte gillar mig.

varken ilkka eller jane austen.

Måndag förmiddag hade vi marknadsföring med han som vi trodde hette Ilkka, men som egentligen heter något helt annat. Vi pratade till exempel om reklam, om vad som funkar och vad som inte funkar, funderade på vilka färger som ger vissa associationer, och hur företagets åsikt om sig själva ofta skiljer sig markant från hur kunderna uppfattar dem.

Sen pratade vi också om järki ja tunteet, men nämnde inte Jane Austen med ett ord.

"allt mejkar mera sense på finska" - nytt djungelordspråk

På fredagen fortsatte vi att leka med Excel, nu med nåt slags finansfunktioner och räntor och grejer. Det var lite mer invecklat, man måste ju tänka till och allt! Speciellt sista uppgiften tog ganska länge att fundera ut hur man skulle göra, men enligt djungelordspråket "allt mejkar mera sense på finska", så kollade jag in de finska instruktionerna, varpå allt löste sig. Jag blev mycket stolt över mig själv. 

Jepp, det är så cool jag är.

ekonomisk historia på halvfart.

När dagens föreläsare började med att slänga upp en OH med rubriken Suomen taloushistoria blev jag lite ställd. Vänta, vad var dagens ämne egentligen? "Från företagsidé till affärsidé"? Okej. Var Marshallhjälpen kommer in i det temat är jag fortfarande inte riktigt säker på, får jag väl medge. Men det finns ingen onödig kunskap, heter det väl.

Men det har varit lite svårt att fokusera idag. Ryggen värker efter att jag tydligen lyfte något fel igår i samband med flytten, och lunchen gick åt till att ringa diverse snubbar för att försöka få ordning på elektriciteten, så ganska lite procent av min uppmärksamhet räcker till ekonomisk historia på finska just nu. Det är nu bara en sån dag.

hur räknar man procent nu igen?

Jag är humanist ända in i ryggmärgen. Excel är därför ett av de där programmen som går in genom ena örat och ut genom det andra. Siffror och sånt, en sån världslig sak. Det spelar ingen roll hur många gånger jag lär mig programmet; när jag inte använder det far alla kunskaper och gömmer sig längst inne i nån dammig vrå i min hjärna. 

Så dagens övningar har varit både sånt jag kan, sånt som jag nån gång har lärt mig men sen glömt bort, och sånt som var helt nytt. En del fungerar ju rätt intuitivt*, men vissa saker är lite mer invecklade. Eller invecklat och invecklat, man måste känna till hur man ska göra, i alla fall.

Fast mest invecklad är nog matematiken.

I övriga nyheter har jag spenderat kvällen åt att flytta in i mitt nya hem. Halva lägenheten saknar el, av nån orsak, men annars är allt prima skinka. Eller prima tofu, if you will. Allt är ett enda kaos, men min uppdragbara saltströare är uppackad i alla fall, så eiköhän se tästä.

* "intuitivt", jo, denna text är skriven på en mac.

distansstudier på ikea.

Eftersom dagens lärare hade förhinder, ägnade vi dagen åt distansstudier, vilket i praktiken innebar att ägna mer tid åt att komma igång med bloggandet. Som ni ser har jag t.ex. numera länkar till övriga kursdeltagare (och Martina) här till höger.

Jag passade även på att utnyttja tiden åt att avlägga ett studiebesök hos ett företag som har lyckats mycket väl med sin marknadsföring, nämligen IKEA. En sak som alltid fascinerar mig när jag besöker nämnda butik, är att restaurangen har så låga priser. Det är ju en sak att ha låga priser på möbler och diverse andra inredningsprylar, men eftersom det bara finns ett ställe att äta eller dricka kaffe där, så kunde man vänta sig högre priser. Det finns säkert nån fancy marknadsföringsterm för sånt där, att skapa ett bränd och positiva konnotationer och sånt, men eftersom jag är nybörjare i branschen får jag nöja mig med att konstatera att kunderna blir mätta och glada och nöjda och troligen stoppar ner nån molnmönstrad lampa och krokodilformad badrumsmatta extra i köpkärran.

dag fem: jag har körkort.

I fredags gick vi igenom olika funktioner i Word och skrev/uppdaterade vårt CV. Nyaste Word-utgåvan är jag inte helt bästa vän med, men jag spenderade merparten av förra läsåret (and then some) brottandes med marginaler och streck i min pro gradu-avhandling, där minsta detalj ska granskas in absurdum*, så programmet överlag är mer än bekant. 

Vad gäller CV:t trodde jag att de flesta (alla?) som går kursen är arbetslösa, så alla torde väl redan ha en meritförteckning redo och klar att ge till första bästa arbetsgivare som visar det minsta intresse. Men jag adderade i alla fall att jag har körkort. Ifallatt nån vill anlita mig som privatchaufför eller pizzautkörare.

Man vet ju aldrig.


* grövre faktafel och dylikt är det däremot inte så noga med, så länge punkten är på rätt sida parentesen.

dag fyra: hjälp!

Det här med företagande är invecklat. Blotta tanken på att starta ett eget företag får mig att vilja springa hem och gömma mig under täcket. Torsdagens lektioner gjorde det förvisso inte mindre skrämmande, men kanske lite klarare i alla fall.

Vi gick igenom olika företagsformer och det var skatter hit och procenter dit och nämnder och instanser och anmälningar och avgifter och sköter du dig inte kommer skattmasen och tar dig*.

Typ.

Det är inte utan att jag hoppas att jag blir anställd i stället.

Dock har jag i alla fall hittat på ett företagsnamn som åtminstone inte är registrerat i Finland och som fungerar både för en och annan syssla som jag kunde hitta på*. Alltid något.

* skämtar bara, det var ingen som på riktigt sa så.
** inget olagligt, mamma, jag lovar.

dag tre: behov vs. begär.

På onsdagen körde vi igång med grunderna i marknadsföring. En intressant sak var reflektionerna om hur marknadsföring i Finland skiljer sig från Sverige och USA. I Finland håller man ju hårt på det här med ärlighet och fokuserar därför på att lista bevisade fakta, vilket egentligen inte riktigt kan kallas marknadsföring ens. Samtidigt får man ju komma ihåg att ingendera kan sägas vara bättre i sig, det gäller bara att känna till den kultur man försöker sälja till.

Vi pratade också exempelvis om skillnaden på att behöva och att vilja ha, och vad som är starkare. Egentligen handlar ju marknadsföring mycket om visualisering och mentala aspekter. För att kunna sälja något måste man tro på sin produkt till hundra procent (gärna mer). Men det är ju lite svårt ibland när folk alldeles tydligt vill ha något annat än man själv skulle välja. Kanske att man skulle sluta att vara så narcissistisk helt enkelt.

dag två: man är väl rebell.

Dag två jobbade vi också med mappstrukturer, vilket bland annat innebar att vi skulle skriva en reseberättelse om dendär gången när vi åkte till Italien. 

Jag valde att skriva om dendär gången när jag inte åkte till Italien.
Man är väl rebell. 

Själva berättelsen hade ju inte så mycket med uppgiften att göra, men eftersom jag nu ändå skrev den tänkte jag att jag kunde infoga den här i bloggen också. Så här var det: 

I våras skulle jag åka på resa till Italien tillsammans med min kör. Vi skulle åka till en liten stad i närheten av Milano, uppträda tillsammans med en lokal kör, gå på sightseeing och se Inter spela mot Atalanta.

Fast sen gick det så att en liten vulkan vid namn Eyjafjallajökull blev lite upprörd.

Så när vi skulle sitta och äta pizza i Milano satt vi i stället på Marco Polo i Vasa och försökte hålla humöret uppe. Och när vi skulle sjunga Mull' on heila i en italiensk 1600-talskatedral gick vi istället till Suomi Baari Kalle och sjöng karaoke. Och när vi skulle sitta på läktaren och se Inter vinna över Atalanta satt jag istället hemma framför teven och såg Jaro förlora mot Inter.

Så gick det med vår Italienresa.

dag två: hur man skriver e-post.

Det var en gång ett museiverk, som hade som livsuppgift att stoppa käppar i hjulet för diverse projekt*. Spola fram till slutet av berättelsen, och ni har ett gäng aspirerande elektroniska marknadsförare som sitter i ett teorirum och lär sig datateknik eftersom datasalen för tillfället ockuperas av ett antal herremän som tejpar upp papper framför fönstren.

Sent omsider fick vi i alla fall tillgång till datorerna och fick öva oss i konsten att skriva e-post. Inte världens mest avancerade lektion dag två heller, men man behöver ju börja från nån sorts början när alla kanske befinner sig på lite olika nivå. Vi fick åtminstone lära oss om e-maillistor, och vilken adress vi ska skicka mejl till om vi vill spämma våra kurskamrater.

Eventuellt borde vi också ha lärt oss att det är elakt att spämma.

* Kära museiverket, jag skämtar bara, förstås. Keep up the good work!

dag ett: mycket kaffepaus och lite action.

Eftersom vi körde igång med inlärningsdagboken först idag, tänkte jag skriva lite om förra veckans innehåll såhär i efterskott.

Om jag nu kommer ihåg något*.

Första dagen var en mjukstart. Som jag minns det var det mycket kaffepaus och lite action. Vi fick lösenord och registrerade oss på moodle och såna där allmänna saker som det alltid är i början. När man har varit arbetslös ett tag och gått hemma och skrotat dagarna i ända är det kanske bra att det inte är så högt tempo redan från minut ett.

* jag må vara 25 år ung, men jag är även min dementa mormors barnbarn uti fingerspetsarna. 

att blogga eller inte blogga, det är frågan

Dagens tema är sociala medier, och speciellt då bloggar. Jag har själv bloggat i någon mån ända sedan högstadiet, då det var dagbok på Lunarstorm som gällde. Sen dess har jag bloggat ungefär på varje bloggportal jag stött på (xanga, LiveJournal, bloggen.fi, papper.fi, wordpress, blogspot, tumblr...). 

 

Bloggandet som sådant är därför ett välbekant fenomen, men marknadsföringsaspekten är inget jag funderat desto mera över tidigare. Jag känner förstås till att enskilda bloggare kan förtjäna rätt mycket på sina bloggar, men hur företag kan använda bloggar för att marknadsföra sig och sina produkter är obeprövad mark.

För att ett företag ska dra någon nytta av att ha en blogg borde man förstås uppdatera den regelbundet. Det är säkert ett bra verktyg för vissa firmor, men passar nog inte för alla.

kort och koncist:

Hej, jag heter Emma och det här är min inlärningsdagbok i kursen Elektronisk marknadsföring.